Sååå lycklig!

Jag och sambon har nu äntligen blivit föräldrar och alla som känner oss vet redan att det blev en liten flicka! Den absolut sötaste i världen, såklart! Och hon är, vad allt verkar, helt och fullt frisk! Viktigast av allt.

Trodde inte man kunde känna sådan här lycka. Men det gör jag och tårarna kan börja rinna bara jag tittar på henne. Att hon är en del av oss, att vi har skapat henne, det är nästan för svårt att förstå. 

I lördags blev jag igångsatt och vi fick veta att vi skulle räkna med upp till tre dygn innan vi skulle få träffa bebis. Men vi fick vår lillskrutta samma kväll! Allt gick mycket fortare än väntat vilket var skönt. 

Jag har hört att vissa säger att den dagen de fått barn är den bästa i deras liv men sen har jag också hört att det är först dagen efter man fått barn som är den bästa i ens liv och jag är verkligen beredd att hålla med! Lördagen den 5 oktober var (från ca kl 16) den värsta och jobbigaste dagen i mitt liv. Den bästa och lyckligaste var nog i söndags och igår var jag ännu lyckligare och idag ytterligare lite till. Man har liksom återhämtat sig från pärsen att föda ut barnet.

Tillbaka på sjukhuset för att göra ett sk PKU-test.

Premiärpromenad med barnvagnen!

Fick en mamma-barn-bukett av Johanna och hennes föräldrar, så fin!

Mormor och morfar (mina föräldrar) skulle också skicka en mamma-barn-bukett men det kom en "vanlig" bukett istället. De blev snopna och ska reklamera så vi får förmodligen en bukett till snart :)

Min kompis Alexandra skickade dessa söta raggsockor som hon stickat, så otroligt söta!

Snacka om att man på några få dagar har fått perspektiv på livet, vad som verkligen är viktigt och att mina egna behov inte längre är lika viktiga. Sen ska jag ju inte släppa mig själv helt, jag är ju fortfarande jag och blir nog en bättre mamma om jag får göra lite eget också, på sikt. Men just nu är jag i en bubbla som jag vill vara i ett tag. Det är en häftig känsla att gå från två till tre. Två är ett par, tre är en familj och det är ju vad vi är nu! Känns otroligt stort och underbart.

Faktum är att jag inte kan formulera mig alls bra nu. Försöker skriva så fint och klokt men jag känner att orden inte kommer till sin rätt hur jag än skriver. Hoppas att det framgår mellan raderna hur jag känner ändå för det jag bara vill skrika ut är att jag är så förbaskat lycklig!!!